vem vet vi kanske finner lyckan under en sten

igår körde jag runt i mörket med bra musik
jag tänkte på allt som hänt och hur allt är
hur jag tänker så mycket på mannen. hur det aldrig kommer bli som jag vill
jag kom också att tänka på när jag satt på dejt med en spanjor som bara kunde spanska och det enda vi lyssnade på var linnea henrikssons ena låt, för den blev han lite kär i.
jag körde också förbi perbåts gata och jag började skratta och blev alldeles glad
 
jag är 20 år och jag har varit med om så tokiga, konstiga, härliga och galna saker
jag undrar nu om det tar slut här eller om det bara fortsätter, jag hoppas det fortsätter
 
jag tänkte också på hur modig jag varit i vissa sitiationer,
som då jag fick ett samtal : gå dit och ta den bilen och kom till mig, nyckeln ligger på däcket
att jag då bara gjorde det. jag tackar mig själv för allt jag vågat då det gjort mig till en modigare, mer öppen och erfaren människa
 
jag älskar att bara köra runt, helst på natten, lyssna på bra musik och tänka, skratta, gråta och fundera
det är livet 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0