i'd hoped you'd see my face, and that you'd be reminded, that for me, it isn't over

förstår mig inte på människor
hur man kan gå från 1 till 10 på en dag
hur man kan säga så mycket som inte verkar betyda något dagen efter
hur man inte kan vara ärlig för sig själv

förstår inte och kan inte sluta tänka på det
försöker, men jag antar att människan är oförutsägbar
jag gillar rutiner och när man vet vad som händer
trygghet

jag försöker alltid att vara ärlig mot både mig själv och andra
jag funderar över vad som egentligen är rätt och fel i situationer
men i slutändan försöker jag nog att välja det som jag känner för
hjärtat och inte hjärnan

det går också åt helvete ibland,
sånt som händer
jag kan i alla fall se tillbaka på saker och veta att jag gjorde som jag
kände och inte som jag borde
och att jag var ärlig


är irriterad, less, kanske besviken till och med

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0