substitut

du var mitt substitut för att glömma någon annan
du var inte alls lika fin och lika perfekt
men vad spelar det för roll?
jag vet inte hur det känns för dig, mitt substitut
men för mig känns det bra
inte längre ont, inte längre någon längtan, inte längre funderingar
utan helt enkelt bara bra

ibland kan jag tänka att det är orättvist
men vad tjänar det till? det är över..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0