snart är det fredagsmys

  Knapp har ögonen vaknat så kryper dom levande fram igen.
Lyssna en stund innan du kliver ut, ljusblå trumvirvlar, sorglösa fåglar, tröga däck mot stenarna.
Jag vet att jag såg dig där i asfaltsskogarna, på den genomfrusna snön.
Ibland gick du med svarta fötter genom labyrinterna som en rik grevinna på dimmiga ägor.
Andra dagar satt du bakom ett av det blå fönstren och rättade till soffkuddarna framför tv.
Din väg började ta form utan att du märkte det.
Genom den svala höstluften, blåste vi tankar emellan oss, tvärs över lekplatserna
Tvärs över parkeringsplatserna, till ändhållplatserna.
Plastpåsar från en liten närbutik fladdrade i vinden på väg mot olika hem.


Jag gjorde en chansning och halkade, slog ut en tand. Blodsmaken, tårarna och den frostiga luften snurrade i några barnsliga sekunder.
På kvällen klibbade köksgolvet under fötterna igen.
Vi Var där vi var med munnarna fulla av citronkolor vandrade vi till judeem för att skattskrivas.
Men visst ville vi uppleva, tillfångatas av illusionerna.
Gräva med bara händer i livets osynlighet.Allt tillhör inte bara andra, vi får välkomna oss själva .


Du och jag.


 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0